Nya tag!

Ok, så jag har inte skrivit något sedan flygplatsen i New York, den dagen då vi flög ut. Och nu när Patrik har återvänt till USA kände jag att det kanske var dags att ta upp det igen.

Detta är första gången jag kommer bo själv på... låt mig tänka efter... 1 år och 8 månader! Det är en omställning. Jag har saknat det samtidigt som att det är himla tomt! Men jag försöker vara positiv och tänka på att lägenheten kommer vara som jag lämnade den, jag vet vad jag har i kylen och jag behöver inte fråga Patrik om det är ok att någon kommer över.. POSITIVT! Negativt...? Jo, massor! Men nu ska jag vara positiv och jag kommer ju faktiskt träffa Patrik om sju eller 11 veckor... no biggie!

Förresten, nyårslöftet!! Ingen alkohol under 2010... med klausulen att socialdricka ett glas vin eller två är ok! Kommer det funka??

Times up!


Nu är det tillbaka till verkligheten efter snart ett års lek(?). Sitter på flygplatsen och går igenom i mitt huvud allt som har hänt, och kanske inte hänt... som att jag inte har läst klart hela kriminologikursen;-) eller tog mig till New Orleans. Men jag är ung, jag kan göra det senare=) Eller var mitt stopp på metron är, åkte fel oftare än någonsin (ok, ok, inte för att jag har ett värdelöst lokalsinne utan för att varje station ser i stort sätt exakt likadan ut).


Så fokus på vad jag har lärt mig och vad som har hänt: Jag har lärt mig om de amerikanska försäkringssystemen och sjukhussystemet, otäcka upplevelse. Jag har ätit det mesta onyttiga jag kan tänka mig; jag har lärt mig att älska biscuits och Bojangels. Nöjet med att gå in i en biosalong, när du köper biljetten fem minuter innan filmen börjar och ändå ha en chans att sitta bra. Äntligen lärt mig de amerikanska mynten utan att behöva tänka och att svänga höger vid rött ljus (kan bli farligt detta :-P) Jag har en större acceptans gentemot andra, även om jag fortfarande inte har det bästa tålamodet.  Jag kan skriva snabbt på ett amerikanskt tangentbord och tycker att deras @ sitter mycket bättre till än den svenska, men att enter är otroligt jobbigt att klicka på. Rädslan för polisen är påtaglig, vilket både är positivt och negativt. Är lilla jag rädd kanske stora boven i alla fall är lite orolig!?=)


Att inte vara rädd för att ge komplimanger till främlingar, och även då få en hel hög bara för att man går ut genom dörren.  Att jag egentligen skulle tycker om att bo i ett varmare klimat, snö börjar kännas överskattat! Plus att min vita hy mår bra av lite mer sol än två veckor per år!


Jag har sett både väst- och östkusten (bara mitten kvar :-P). Jag har lärt mig att snabbmatsrestauranter kan heta olika mellan kusterna och att man alltid får mer mat än hemma, barnportioner rockar. Jag har fått vänner för livet som jag numera inte riktigt vet hur jag ska klara mig utan, utan att få en daglig dos.


Ett av mina favorituttryck, förutom wicked som inte riktigt passar sig här i staterna, är ya'll (you all för er som inte vet) och södern är fanken inte dum den. Älskar arkitekturen men avskyr plåthus och deras överdrivna förälskelse i nya grejer som ser ut som gamla, fake fake fake!


Att dricka och köra är inte ett undantag, det är en regel, och de dricker inte en öl, eller två, utan gärna fyra om inte fler. Jag har köpt alldeles för mycket kläder, mitt försvar är att de är billiga, men egentligen har jag nog mest problem att lägga till nollan i slutet! Jag har tyvärr kastat flera säckar med grejer, men det är väl en bra rensning egentligen. Jag har lärt mig att jag klarar mig utan en TV, men det är bara om jag har en dator.


Jag har varit i New York City fyra gånger och känner mig numera lite hemma där, men samtidigt skulle jag aldrig vilja bo då. Jag har ett amerikanskt bankkonto kopplat till ett Hello Kitty kort. Och jag har sett världens största träd på nära håll. Även sett en skallerorm ringla förbi framför mina fötter, och alldeles för många spindlar.


Jag har sett ett rån ske en meter framför mina ögon och lyckades peka ut rånarna i affären för polisen (jag är kanske inte så rädd för farbror blå/svart ändå? :-P).


Varit en stolt flickvän till Patrik då han lyckades simma sig till en åttonde plats i den nationella collegetävlingen här.


Jag har sovit i 14 städer; New York, DC, Roanoke, Philadelphia, Atlantic City, Los Angeles, San Francisco, Santa Cruz, Camden, Jacksonville, Miami, Savannah, Salisbury och Charlotte.


Så hur ska man sammanfatta USA? Allt är större än i Sverige (inklusive arean ifall du inte visst det ;-), måltiderna, människorna, städerna och husen, bilarna, ja allt... kan inte komma på något som är mindre.


Landet är kanon att bo i om du inte är gammal, fattig, sjuk, har barn eller gillar semester!


Snipp snapp slut så tog sagan slut!


Inlägg

Jag tänkte jag skulle skriva ett jätteinlägg eftersom jag inte har skrivit på så länge... men varför de? Ville bara säga att jag är otroligt dålig på att uppdatera men en lång uppdatering kommer lagom till jag är hemma... troligen. Ok 3 dagar kvar, mycket som ska hinnas på tre dagar... men OJ VAD JAG LÄNGTAR!

Jag tror jag klarar mig...

.... klarar vad då? Jo, få med mig allt jag vill till Sverige.......! Vem trodde det? :-P Nu sitter jag ladda iPoden med så mycket bra musik som möjligt från Pandora innan jag åker hem. Pandora är en helt underbar uppfinnig; en radio där du besämmer vad som spelas. Bara musik som du själv väljer. Inga reklamer eller låtar du inte vill höra....*weii* Tyvärr inget som funkar hemma så därför måste jag ladda ner alla dessa låtar som jag inte visste fanns!

Ikväll är det 25 års kalas för Helenah, en av de svenska tjejerna, men även sista fredagen i DC. Försöka se säga hej då till så många som bara går ikväll innan nästan alla reser hem imorn.  Men innan dess ska det bli städning och afterwork med min praktikplats. Så dags att shoppa städgrejs!

Avslutar med lite bilder från min UNDERBARA dag med världens bästa Yana.

                 

Praktik

Imorgon är det sista dagen, sista dagen på min praktikplats. Så vad ska jag känna? Ren, skär lycka faktiskt! =) Det ska bli så himla härligt med ledighet. Snart kommer Patrik upp och hämtar mig med den röda bilen... vi drar ner till NC och förhoppningsvis en del sol. Och den 10 maj sticker vi...*weii* Ja, sista dagen imorgon... första väskan packad, ja fanken..
Life is good!

Vårkänslor

Denna helg kände jag doften av årets första nyklippta gräs, solade i bikini på balkongen och använda min nya kläning, en bra helg.

Helgen började med middag hemma hos vår gamla lärare Cynthia från förra året. Godast hotdogs hitentills, chlliröra, ris, sallad, chips, salsa, jordnötter, smaskiga kakor... ja allt det dära. Var en bra kväll, Cynthias familj är alltid lika trevlig.

Lördagen började med att intas på balkongen i bikini ätandes melon och macka medans jag tog mig igenom brottsprevention. Efter en aningens röd näsa drog jag på mig kvällens outfit...



 ...och drog inåt Georgetown och Charlotts lya där kvällens fest gick av stapeln. Jag gjorde Patriks kyckling dip, chicken dick enligt Stephan, och sedan började folk droppa in. Knytkalaset blev en trevlig tilldragelse med både nya och gamla bekantskaper. Kvällen avslutades på nån pub med det bästa dansgolvet hitentills. Musiken var kanon och jag sjöng (rättare sagt skrek) mig till en röst som försvann runt 2 snåret.

                 

Söndagen har intagits i stillhet skrivandes en jobbansökan och soffhäng... Precis som en bakisdag bör vara. Dock blev det lite mindre plugg gjort än tänkt men men... det blir nog bra ändå.

Fler bilder finns på facebook.

Tjing gott folk!

Den som ar van med alla ar inte van med nagon

Detta citat har foljt mig sedan jag laste det forsta gangen nar jag var 13 ar, en midsommarafton. Jag tanker pa det med jamna mellan rum, sakerligen oftast for att skydda mig sjalv.


Den som forsoker vara van med alla kommer inte att ha tid for alla. Det ar omojligt att behalla en vanskap med alla vi traffar, om man fran forsta borjan ar den dar valdigt ovanliga personen som inte har nagot emot nagon annan manniska. Och om vi utgar fran att de flesta manniskor idag stoter pa andra personer som de egentligen inte riktigt tycker om, ska de da vara van med dessa? Om de forsoker det, gor detta dem till bra manniskor eller falska manniskor? Kan du vara en bra manniska samtidigt som du ar falsk? Eller ar dessa personer inte falska utan egentligen nagot helt annat? Men samtidigt vill du verkligen att en person som inte gillar dig forsoker umgas med dig, eller foredrar du att personer som narmare sig dig faktiskt vill vara runt dig for att de genuint tycker om dig som person?


Jag brukar ocksa tanka pa varfor manniskor beter sig som de gor. T.ex. idag pa tunnelbanan satt det en aldre herre, du vet, den dar typen som du hade sett som den roliga morfarn nar du var barn. Mitt emot honom satt det en latt forstandshandikappad kvinna och vid en station kommer en aldre dam in och staller sig precis dar denna latt forstandshandikappade kvinna sitter. Mannen tittar da pa kvinnan som om hon vare ouppforstrad och skakade pa huvudet eftersom hon inte reste sig upp och gav den aldra damen sin plats. Men vad vet han om denna kvinna kanske har problem att ga, eller daligt balanssinne och inte kan sta upp pa taget for att hon da tappar balansen. Hon har kanske fatt lara sig att hon ar den som folk borde resa sig for och darfor inte kande sig tvingad att hjalpa denna aldre dam, vad vet jag.


Sa varfor berattade jag detta? Jo, for att jag personligen forsoker tanka pa varfor folk gor och sager vad de gor, inte bara se till handlingen. Det kan vara otroligt svart att se nar det ar jag sjalv som har blivit forlampad eller nar jag sjalv beter mig illa, men nar mina kanlsor har lagt sig brukar jag sitta och tanka pa varfor. Ofta kanns det battre och jag kan slappa de, alla borde borja tanka steget langre. Vissa manniskor ar fodda med den mojligheten, andra far lara sig. Men efter att ha last boken Konsten att vara snall, och stott pa innerligt snalla manniskor har jag borjat se snallhet som en verklig talang, nagot alla maste jobba pa att vara. Inklusive mig sjalv!


Btw regn gor mig lycklig! =D


Positiv stjärna

.... nja, kanske inte riktigt så man skulle beskriva mig. Men just nu har det varit alldeles för mycket negativt i mitt liv. Mitt kort är, som tidigare skrivit, spärrat vilket resulterar i dåligt med cash (läs 14 dollar). Mamma fick mitt kort efter lite om och men och skickade det hit. Well, kortet har försvunnit någonstans i det stora blå (min personliga gissning) och kommer aldrig komma fram till det stora landet i väst. Detta kort är numera också spärrat och jag väntar på spänning med att ett nytt ska dimpa ner nästa vecka, rekommenderat, något annat vågar vi ju inte. Tills dess blir det snååla, med betoning på snååla, och inkassera pengar från alla möjliga håll och kanter.

Fast sedan är det kanske inte så där jättemycket som är negativt. Patrik var här i helgen, det är alltid underbart, och nästa gång vi ses är det för att han ska hämta mig med sin sprutt-i-bang-bang bil och ta med mig ut på ett äventyr. Vidare så är jag numera frisk, ingen halsfluss =D. Jag har haft en helg med sangria och sol, besök på Eastern Market där pengarna (vilka j*kla pengar, kan man undra) brände i fickan, vandring runt DC, uteservering och biobesök (Adventureland, ok film). Nej, det låter väl rätt ok! =D

Jag förstår att alla dör av nyfikenhet över vad äventyret består av: CALIFORNIA! Fast följer ni min lilla blogg så vet ni att det är Patriks 25 års present. Vi kommer skippa Redwood forest för det var 6 timmar norr om SF och vi känner väl lite att tolv timmar extra i bilen blir lite mycket. Men igår bokade vi i alla fall åket, nu ska bara boende fixas inom en snar framtid. Efter Californien så blir det runtresande på östkusten. Mer detaljer kommer senare gott folk.

Nej, om jag ska göra mig lite käk kanske, för det hann vi i alla fall handla innan pengarna tog slut, pasta Alfredo *muma* =D

So long!

NY DATOR *weiii*

Min nya dator har kommit. Den är snabb, blank och superfin. Jag behöver inte ens ha nån sladd för att föra över kort längre, jag bara stoppar in minneskortet i datorn direkt. Vilka finesser! Låter som min mamma... hehe
Här är i alla fall undret



Och det bästa av allt, 5-6 timmars batteritid!!! WOHO! Behöver jag bara Pontus lilla uppfinning så e jag färdig att inta gräset...

Förresten, fick jag ju aldrig visat nån bild på Patrik med sin "tårta"



Ja, mycket mer än så här blir det inte gott folk. Nu ska jag till the geek squad och försöka fixa back up skivor till min nya dator. De är lite luriga och skickar inte med dem utan de måste man betala $60 för... =(

På återseende!


One halsfluss coming right up!

Ja, då var det konstaterat! Halsfluss, it is! Skit! Damn! Bajs! Helevete! On the other hand... ANTIBIOTIKA! =D Det gör livet enklare! Efter några dagars gnäll tog jag mig till what's up doc...  han lysste mig i halsen, sa fy bubblan och tog fram sitt lilla receptblock samtidigt som han sa de magiska orden "Eat ice creme, it will ease the pain! And stay in bed for a couple of days!!" Det behöver han inte säga två gång... jag ligger här tills kroppen börjar göra mindre ont!

Btw, jag har besällt en ny dator.. och den är påväg=D Jippi... vet inte om jag ska fira den med att faktiskt ta sönder denna skrothög... adjös Fujitsu Siemens, never again!

Fördelar och nackdelar med att vara sjuk

Nackdelar:
* Man har ont och känner sig matt.
* Folk vill inte vara runt mig för de kanske blir smittade.
* Jag får ont i kroppen för att jag inte har ork att röra på mig.
* Har måsten som jag måste göra även om jag bara vill sova.
* Tiden jag ligger till sängs kommer aldrig tillbaka a.k.a. jag missar en av mina sista helger i DC till ingen nytta. Jag som har så mycket kvar att upptäcka.

Fördelar:
* Får äta glass och jag har inte lika dåligt samvete som jag skulle ha haft om jag skulle vara frisk.
* Kollar på film utan att veta att jag missar livet (ok, ok, ja, jag missar grejer men som sagt, det är tillåtet). Än så länge har jag sett Peter Pan, Snövit och de sju dvärgarna, Sagan om ringen, massa avsnitt av Two and a half men, Greys anatomy... ja listan kan göras lång. Just nu planerar jag in lite mer Sagan om ringen. Det visade sig vara den oklippta versionen... LÅÅÅNG!
* Jag kan tacka nej till grejer som jag egentligen inte vill göra men som jag hade kännt mej tvungen att göra om jag hade varit frisk.
* Vara extra gnällig utan att folk får bli jättearga.

Okej listan av fördelar var inte lika lång... men de är sköna poäng.

Så nu ska jag återgå till min hemtenta i kriminologi... har lite grejer jag kan skriva i alla fall.

Hasta la vista!


Stolt

Det första tillfället som jag kommer ihåg att jag var stolt över mig själv inträffade i aug 1989. Sommaren var nästan över, jag tittade ner på mina ben och knäna var inte sönderskrapade. Det var första sommaren jag inte hade ramlat och skrapat sönder knäna. Jag var vuxen tänkte jag.


Meck

Jag fick en långledig helg, min supervisor var schysst och gav mig måndag och tisdag av för att få lite tid med Patrik. Jag hyrde en fin liten bil och brummade ner till North Carolina.

 Skitkul nummerskylt! :-P
 
Allt flöt på i frid och fröjd, vi spleade frisbee, såg Milk, drack smootihesar i solen. Vi gick och ut och åt på Applebee's och sedan följdes måltiden av Slumdog millionair.

        

Vi åkte änltigen en dagstur till Ashville, en hippistad uppe i bergen. Det var en trevlig stad och vädret var varmt och skönt (sisådär 25 grader ;-)).

                 

Vi avslutade helgen med att gå på gratis hocky, satt långt ned på viphyllan. Inte illa! Det var kul... de slogs:-P

     

Men sedan så blev det meck. När jag skulle lämna tillbaka den fina bilen så ville inte mitt kort godkänna köpet när jag står där hos uthyraren. Då snackar vi såklart inte någon avmagnetisering, utan annat problem. När jag tillslut får betalat bilen med mitt amerikanska kort börjar min pms-iga hjärna sväva ut i diverse hemska tankar; "Swedbank har gått i konkurs! Någon har streamat kortet och alla mina pengar är borta..." panik panik. Rusar hem, går in på dn.se. Nej ingen Swedbank i konkurs. Tar mig in på internetbanken, nej pengarna är där de ska. Ringer kundtjänst; " du måste ha personlig kod." Trillskas med internetbanken, får en personlig kod, snackar äntligen med kundtjänsten. Får svaret att kortet har blivit spärrat. "Jahopp tänker jag!" Okej så kortet är redan skickat till min adress i sthlm. Damn! Eftersädningen har slutat gälla. Får ta kontakt med Lina som bor i min lgh. Instruerar henne att hon måste skicka brevet ner till min mor så fort det hamnar i brevlådan. Okej... så nu måste jag fixa eftersändningen också. Jag tänker att jag inte kan betala eftersändningen eftersom mitt kort är spärrat. Går in och kollar och med lite flyt, äntligen, så visar det sig att man kan godkänna med BankID! Jaaa! Så nu ska kortet dimpa ner hos mamma inom några dagar, jag får väl det om ca 2 veckor och under tiden får jag snåla lite extra.

Fast allt känns lite bättre nu för jag hade fått packet av min mamma. Alla kriminologiböcker, CHILLINÖTTER, en skönlitterär bok, två polly-påsar och en Cafe till Patrik. Kanoners! Nu ska jag försjunka mig i boken mamma skicka, jag vill bara viiila efter denna låånga dag och fem timmars sömn, sex timmars bilresa och två timmars krångel! Tjing tjing!

PS. Förresten fyller Patrik 25 på torsdag så han har redan fått sin present. En flygresa till Los Angeles, San Francisco och Redwood Forest. Han blev jätteglad!!=) Och nu är han i Houston, Texas, för att simma nationals så jag hoppas att alla hurrar på honom så han lyckas bättre än nånsin!


the Bright Side of Life

Patrik var här förra helgen. Gjorde en dubbel sats med kladdkaka, som vanligt blir lite för lite kladdig, Majs goda carbonara, köttbullsmenyn på IKEA och Patrik i rakfönat hår. Bra helg!

     

Sedan dess flöt veckan på med galet mycket jobb, Linas födelsedag och ett litet eftermiddagsspa!

  

Och igår var det kalas för Lina i vår lgh, a night to remember!



Mer orkar jag inte skriva, kolla in bilderna på Facebook!


Då har jag...

... varit i NY igen. Grymt! Ett bra ord att beskriva helgen. Var väldigt osäker på om jag skulle åka dit, velade länge och bestämde mig för att inte åka. Sedan snacka jag med mamma och hon sa; "Varför inte?!" och då tänkte jag; "Kan mamma säga det så måste jag åka". Sagt och gjort, jag och Stephan hängde på Yana hem till henne i New Jersy. Så vad hände denna gången då?

1) Sightseeing - Stephan har aldrig varit i NY så vi var tvugna att göra vissa grejer, se Central Park, Rockfeller Center, Frihetsgudinnan, Ground Zero, Chinatown. Mer hanns inte.
           
2) Träffa Kimberly såklart!

3) Fjanta runt i Central Park
        
4) Ut och parta på Empir Hotel's skybar
  
5) Såg en pojke/kille/man fria till sin flickvän, som sa ja! Såg t.o.m. hur de skakade hennes hand för att se om ringen, som måste ha väg två kilo,kunde ramla av ;-) Vi tog massa bilder som ska mailas till dem!

6) Köpte strumpbyxor och trosor på H&M, scarfs och t-shirt på gatan.
     
7) Åt Yanas pappas Bulgariska mat, som var jättegod. (Inga bilder=()
8) Åt tunn pizza... godaste hitentills (i USA)!

9) Åt på en Kina "hål i väggen, råtthål"-ställe, supergoda dumplings!

10) Gick runt

11) Köpte present till Patrik; alla hjärtans dag/1½ års/nationals present.
(Kan jag ju inte visa;-))
12) Bio, Revolutionary Road


Detta var helgen i både text och bilder. Fler bilder finns som vanligt på Facebook; Mina bilder

Förresten måste jag ju säga att jag är SUPERSTOLT över min kärlek som har lyckats ta sig till nationals! Han är grymast! Artikeln på hemsidan

Nu blir den bingen! Natti natti världen!

English, please

I thought it was time to please some people who wanted to read my blog. This may be the only time that you will ever read my blog in English so be sure to grasp this opportunity!

Yesterday, when I was waiting for the metro, this guy walks down the escalator, nothing unusual with that. But what stroke me as a little bit odd was that he only had on his doctor's cote (the short, more hip version...?) and he had his stethoscope peeking out from his pocket. Some people may wonder why I found this odd... My thought was; this looks as strange as seeing a firefighter taking the metro with his or hers gear on. That my friends, I would think even you would find weird.


Btw, I have got a new nickname; mom. I still don't know how I should feel about it. I mean, who wants to party with their mom...???




Uppdatering av livet

Halloj alla manniskor.
Nar mamma och hennes vannina var har sa var allt fint. Vi njot av Miami, Daytona Beach, Salisbury, Savannah och DC.

Amerikanerna som har kommit denna terminen ar lattare att fa kontakt med, eller sa beror det pa oss svenskar. Att vi kanner oss mer bekvama med spraket och kulturen an tidigare. Men i vilket fall som helst sa har vi valdigt roligt.

Vidare sa har jag borjat pa mitt internship. Organisationen heter Search for Common Ground (http://www.sfcg.org/) dar jag jobbar som en Human Resources intern, alltsa parktikant pa en personalavdelning. Jag gillar manniskorna, gillar organisationen, lite osaker pa vissa av projekteten som min supervisor vill att jag ska gora men I will survive.

Jag har varit nere hos Patrik i helgen och det var kanon, hjarnan gick ner pa lagvarv och vi bara var. Tyvarr kan ju inte det vara for evigt sa jag ar tillbaka med mer jobb an nansin med TRIA. Borde val kanske inte klaga eftersom min tjanst har blivit indragen fran och med den 1 mars, da tjanar jag inga kosingar langre. Fast da och andra sidan kommer jag ha mer tid for att umgas, plugga kirminologi och aterupptacka DC.

Vet inte vad jag mer borde skriva... =S Saknar ni nagot? Jag ska forsoka bli battre pa att uppdatera...!

Kommentera mera!

Tjing

Inauguration

Halloj!
Dagen har varit intressant.... vaknade vid 5.30 efter några timmars sömn. Vi samlade ihop gänget och begav oss inåt DC och the National Mall. När vi väl hade kommit av tåget så tog det oss ca 1 timme att ta oss ut från Metron upp på vägen. Sången och skriken började redan när vi stod och försökte komma ut men när vi väl kom upp på gatan började jag verkligen förstå vilken mängd folk vi pratar om, såg ut som myror. Folk skrek Obama och Yes we can överallt. Och vi tog oss faktiskt in på the Mall vilket vi inte trodde vi skulle kunna, vi hörde av folk som gick tillbaka mot tunnelbann att the Mall redan var stängt (8.00) men vi traskade på ändå=) Väl där hittade vi en av de jättemånga stora tvmonetorna och stod där i närmare tre timmar innan vi fick en glimt av Obama. Vid detta laget hade jag inte kännt mina fötter på bra länge och eftersom jag är genomförkyld så smet vi så fort Obama hade svurit presidenteden. Vi hörde talet påväg ut...
Så det var min inauguration det. Jag är glad att jag gick även om jag borde ha stannat i sängen större delen av dagen.


http://www.cnn.com/

       

Vi stod nästan i mitten av folkhavet, mellan pinnen och vattnet.

När jag kom hem hade jag ett mail från min kollega Linda, pga nedskärningar och omorganisation kommer vi bli av med jobbet den 1 mars. Jippie! Men oh well..... Det hade kunnat vara värre.

Tjing!

Bilder från Miami och Floridas finnes på;
http://www.facebook.com/album.php?aid=84543&l=c2619&id=503844223
http://www.facebook.com/album.php?aid=84708&l=1d831&id=503844223

Två saker...

... som jag inte har gillat med Florida;

1) Påväg ut från hotellet sticker en man ett visitkort i min hand " Want MORE MONEY? Adult movie and photografs". Jag fnös, tittade på honom och kastade lappen i soptunnan.

2) När jag badade som bäst så nöp en krabba (eller vad det nu kan ha varit, en hummer?!) mig i foten så hårt så att det började blöda.

Fast förövrigt så tror jag att jag stannar här, varför åka tillbaka?=)

Tjingeling

Damer, tanter, äldre kvinnor

Efter att ha överlevt natten, så tog de kort på sig själv, a lá 14:is.. de har lärt sig vad 2000-talet är all about. En ny era är född haha=)


Tidigare inlägg
RSS 2.0